French Academic Painter, 1838-1917  Related Paintings of Carolus-Duran :. | Portrait of Emily Warren Roebling | Woman with a Glove | Anna Gould | At the Seaside,Sophie Croizette on horseback | Margaret Anderson |
Related Artists:
Gaspare Landi
Italian, 1756-1830,was an Italian painter of the Neoclassic period, active in Rome and his native city of Piacenza. He is said to have been a fun-loving younth, but in 1781 he procured a subsidy to study painting in Rome from patron and distant relative, Marquis Giambattista Landi. At age 25, he moved to Rome to work under Domenico Corvi and Pompeo Battoni. He is considered a rival of Vincenzo Camuccini. Two of his pictures were once in the Pinacoteca at Parma, Diomedes and Ulysses bearing off the Palladium (1783) and the Marriage of Abraham and Sarah. Above one of the altars in the church of the Santa Casa at Loreto there is a later work by this Landi showing the Madonna addolorata. A major work is his large canvas representing the fainting of Christ as he struggles along over the road to Calvary weighted down by the burden of the Cross, Lo Spasimo for San Giovanni at Piacenza. It hung opposite Vincenzo Camuccini's Presentation. Landi became a member of the Accademia di San Luca of Rome in 1805, professor of the theory of painting in 1812, and president of the Academy in 1817. He was also made a Chevalier of the Order of the Iron Crown, of the Order of San Giuseppe, and of a Neapolitan order. About 1820 he returned to Piacenza, intending to remain there, but soon tired of the monotonous existence of a provincial town, and in 1824 reestablished himself at Rome. His last work was an Assumption and was placed in the church of San Francesco di Paola, at Naples. He returned to Piacenza in 1829, where he died.
k. e. jansson
Karl Emanuel Jansson, född 7 juli 1846 i Finström, Åland, död 1 juni 1874 i Jomala, var en åländsk konstnär. Han var näst äldst av sju syskon. Han far, Jan Jansson, var en bonde i Pålsböle. Sina konstnärliga inspiration fick han av sockenmålaren G Kjellgren, vid sex-sju års ålder, när han där lärde sig att läsa och skriva. Efter avlutad skolgång sattes han i skomakarlära. Efter ett år drogs han till Kjellgren och fungerade som hans hjälpreda. Kyrkoherden Frans von Knorring såg i slutet av 1859 några av hans teckningar. Han sände några till Finska Konstföreningens direktion och lovordade Karl. Förening gav ett bidrag för att kunna studera vid Finska Konstföreningens ritskola i Åbo, under ledning av Robert Wilhelm Ekman. Av Ekman fick han husrum, rit- och målningsmaterial och en hel del extra undervisning. Karl gjorde stora framsteg under de 2 åren han målade med Ekman. Jansson flyttade hösten 1862 till Stockholm, för att kunna utvecklas mer som artist, och inskrevs som elev vid Kongl. Akademin för de fria konsterna. Han tog anatomiexamen 1863. Han levde under svåra ekonomiska förhållanden och hade svårt att sälja sina verk. Jansson fick hård kritik för de målningar han sände hem, exempelvis, Babian ätande en råtta, och konstföreningen betraktade dem med avsky. Han började då kritisera sig själv allt mer och mer, och den inställningen behöll han. Han fick inte den uppmärksammad han behövde. Tavlan Den förlorade sonens återkomst, belönades med ett pris. Han avslutade sin utbildning vid akademien 1867 med mycket beröm. Jansson lyckades utverka statsstöd för studier i Dusseldorf och reste dit på hösten 1868. Han åkte hem igen sommaren 1870 och tillbringade ett år på Åland innan han återvände till Dusseldorf. Han var nu märkt av en tilltagande lungsjukdom. De sista verk han fullbordade var Talmannen och En slant i håven. För att lindra sin sjukdom reste han till Rom i mars 1872. Efter några månader åkte han runt till olika kurorter (Davos, Meran) men inget förbättrade hans tillstånd. Efter en liten tid i D??sseldorf kom han hem till Åland sensommaren 1873. Karl flyttade in på Jomala gård, där lagman Lönnblad och hans fru tog hand om honom. Han målade några verk, vilka blev ofullbordade. På dödsbädden fick han veta att han belönats på världsutställningen i Wien för sina konstverk Klöveress och Talmannen, samt att han blivit medlem i konstakademin i Sankt Petersburg. Han dog 1 juni 1874, inte ens fylld 28 år.
Robert Frederick Blum
Major figure painter and illustrator American , 1857-1903 was an American artist born in Cincinnati, Ohio, on the 9th of July 1857. He was employed for a time in a lithographic shop, and studied at the McMicken Art School of Design in Cincinnati, and at the Pennsylvania Academy of Fine Arts in Philadelphia, but he was practically self-taught, and early showed great and original talent. He settled in New York in 1879, and his first published sketches of Japanese jugglers appeared in St. Nicholas. His most important work is a large frieze in the Mendelssohn Music Hall, New York, Music and the Dance (1895). His pen-and-ink work for the Century Magazine attracted wide attention, as did his illustrations for Sir Edwin Arnold's Japonica. "Man before grilled entrance"In the country and art of Japan he had been interested for many years. A Daughter of Japan, drawn by Blum and W. J. Baer, was the cover of Scribner's Magazine for May 1893, and was one of the earliest pieces of color printing for an American magazine. In Scribner's for 1893 appeared also his Artist's Letters from Japan. He was an admirer of Fortuny, whose methods somewhat influenced his work. Blum's Venetian pictures, such as A Bright Day at Venice (1882), had lively charm and beauty. He died on the 8th of June 1903 in New York City.